Alltid, ända tills jag inledde min ökenvandring såg jag inga
särskilda samband, såg ingen djupare mening i livet utan som de flesta
fokuserade jag på den ytliga, världsliga tillställningen. Mina tankar hade sin
grund i ett ytligt förhållningssätt och känslorna var därefter. Numera är det
mycket annorlunda och jag förstår att det alltid finns ett syfte med den
situation jag ställs inför, dock förstår jag inte alltid syftet. Här finns inga
offer eller fiender, enbart aktörer för varandra bästa. Så funderar jag
definitivt inte alltid (då tankar tagit kommandot och gjort mig omedveten) eftersom jag fortfarande dansar efter intellektets
(egots) pipa, även om det minskar successivt. Min närvaro ökar, glömmer jag bort mig får jag "en spark på smalbenet" och smärtan gör att jag vaknar till och blir närvarande på nytt.
Jag stöter ibland på kloka ord från visa personer. Fundera
lite på raderna nedan, som jag tror kommer från Eckhart Tolle och David
Hoffmeister. Jag är väl medveten om att många förkastar dylikt direkt då det helt enkelt inte finns medvetenhet för det, men prova, känn efter och betrakta din egen dag i samspelet med andra så kanske du upptäcker något nytt.
Jag plockade meningarna ur minnet och tror det är dessa båda
herrar som ligger bakom dom. Den sista är dock min egen.
- För så som du tänker, så kommer världen att visa sig för dig.
- Var och en väljer sina egna lektioner.
- Det du upplever är en spegling av den du är.
- Det finns ingen slump eller tillfälligheter, allt är en sinnrik konstruktion som du själv är medregissör till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar