Individuellt och kollektivt skapande av livet, våra upplevelser

I flertalet inlägg i bloggen har jag berört hur vi själva skapar våra liv och hur vi som mänsklighet skapar vår värld. Det sker för att vi ska få en förståelse för vilka vi är och hur det är att vara människa. Vår essens, vår själ, omsätter sin teoretiska kunskap praktiskt i en konstruktion som föds ur våra medvetanden. För att förstå sig själv måste man också se vad man inte är. Det är skillnaderna som definierar våra upplevelser. Det finns många kunniga och initierade människor som skriver och pratar om varför vi lever, hur vi är som människor, flätar samman teologi med psykologi, nystar upp missförstånd och kastar nytt ljus över existentiella frågor och en av dessa är Neale Donald Walsch. Jag framhåller inte honom som den bäste eller mest "upplyst". Inte alls, men hans böcker är lättillgängliga, lättlästa med inslag av humor och jag tror många människor får svar på existentiella spörsmål i hans böcker och reder ut religiösa begrepp som kommit på avvägar under rent mänskligt förvanskande under århundradena.

Många människor som betraktar livet ur ett religiöst perspektiv har i grunden missförstått målsättningen med livet och tror något är fel när det bli påfrestande och då kan ju inte Gud finnas eller så är det Guds vrede som drabbar oss. Eller så diskuterar man i århundraden varför det finns ondska (Teodicéproblemet, se tidigare inlägg i denna blogg). Eller så rör man sig genom livet på ett helt ytligt plan och ser varken syften eller djup med livet i dess konstitution. Och så fördömer man, går upp i subjektiva känslor och förstår ännu mindre. Det är vi själva som utifrån oss själva författar manuset till våra upplevelser. Det som är Gud observerar, dömer inte utan låter oss själva ta ansvaret för vår utveckling och här finns inget som är rätt eller fel. Vi har friheten att göra det vi själva vill och var och en möter det den själv skapar.

Nåväl, nedan följer ett utdrag av Neales Samtal med Gud bok 2. Boken är skriven som en tänkt dialog mellan författaren (fet text nedan) och Gud. Jag har utelämnat vissa delar och valde ett avsnitt där Hitlers framträdande i historien kan förklaras utifrån vad vi själva skapar för att förstå var vi står och vilka vi är. Nazismens ohyggliga dåd lever i färskt minne och står för grymheter vars omfattning är svåröverblickade och ett bra exempel på något vi drabbats av på ett till synes obegripligt vansinnigt vis. Där fanns något i denna upplevelse som berikade oss på individuellt såväl som kollektivt plan, precis om allt annat. Men när du läser, fundera då också på vad du själv råkar ut för i ditt liv och vad kan det finnas för syfte med det. Jag menar inte att det ska tolkas in förklaringar i allt men det skadar inte med en reflektion när känslorna helt tar överhanden för det är då vi "ser" som minst.

Ur Samtal med Gud, bok 2:
Händelser och erfarenheter är möjligheter som dras till er - skapas av er individuellt eller kollektivt, genom medvetandet. Medvetandet skapar upplevelsen. Du försöker höja ditt medvetande. Du har dragit dessa möjligheter till dig för att använda dom som verktyg i skapandet och upplevelsen av den du är.

Eftersom det är min vilja att du ska känna och uppleva den du är, låter jag dig dra till dig varenda händelse eller upplevelse som du väljer att skapa för att kunna göra detta. Det finns andra spelare som kommer till dig emellenåt - endera som flyktiga möten, perifera bekantskaper, tillfälliga medspelare, långvariga lagkamrater, släktingar och familj, nära och kära eller livskamrater. Dessa själar dras till dig av dig. Du dras till dom av dom. Det är en ömsesidigt skapande upplevelse som uttrycker bådas val och önskningar.

Inget kommer till dig av en tillfällighet
Tillfälligheter existerar inte.
Inget sker av en slump.
Livet är en produkt av ödet.

Händelser likväl som människor dras till dig, av dig, för dina egna syften. Större upplevelser och utvecklingar som delas av flera är resultatet av det kollektiva medvetandet. Det kollektiva medvetandet är något som många inte förstår - ändå är det extremt kraftfullt och kan bli starkare än det individuella medvetandet. (---)Er värld, det tillstånd den befinner sig i, är en spegling av det hela kombinerade medvetandet hos alla människor som finns där. Som du kan se om du tittar dig omkring återstår det mycket att göra. (---)
Denna rädsla för allt som leder till enhet, och förhärligande av allt som skapar åtskillnad, ger upphov till splittring, disharmoni och missämja - och ni tycks sakna förmåga att ens kunna lära er av era egna erfarenheter och fortsätter därför mer era beteenden, med samma resultat. (---) Åtskillnad föder likgiltighet och falsk överlägsenhet. Enhet skapar medkänsla och sann jämlikhet. Det som ske rpå er planet är som jag sa en spegling av det kollektiva medvetandet. Den medvetandenivån kan bäst beskrivas som primitiv.

Upplevelsen  av Hitler möjliggjordes som ett resultat av gruppmedvetande. Många hävdar att Hitler manipulerade en grupp - i det här fallet sina landsmän - genom sin slughet och mästerliga retorik. Men det lägger bekvämt nog hela skulden på Hitler axlar - vilket är exakt där den stora massan människor vill ha den.
Men Hitler kunde inte göra någonting utan miljontals människors samarbete, stöd och villiga lydnad. (---)
Det var nämligen så att det var det kollektiva medvetandet som gav en bördig jordmån för nazismens tillväxt. Hitler utnyttjade tillfället, men han skapade det inte. Det är viktigt att förstå läxan här. Ett gruppmedvetande som oupphörligen förespråkar delning och överhöghet ger en minskad medkänsla i en omfattning som är jättelik, och en minskning av medkänsla följs oundvikligen av minskande medvetenhet.
(---)
Det vidriga i er upplevelse av Hitler var inte att han tvingade sig på den mänskliga rasen, utan att den mänskliga rasen lät honom gör det. Det förvånande är inte bara att Hitler kom fram, utan att så många andra följde med honom. Det skamliga är inte bara att Hitler mördade miljontals judar, utan att även miljontals judar måste dö innan Hitler stoppades. Syftet med upplevelsen av Hitler var att låta mänskligheten se sig själv. Under historiens gång har ni haft anmärkningsvärda lärare, som var och en har gett er enorma möjligheter att minnas vilka ni verkligen är. Dessa lärare har visat er det högsta och det lägsta av människans möjligheter. De har visat er levande, hisnande exempel på vad det kan innebära att vara människa - på vart man kan komma med upplevelsen, på vart ni alla kan och kommer att hamna med hänsyn till ert medvetande.
Det ni ska komma ihåg är: Medvetandet är allt, och det skapar er upplevelse. Gruppmedvetandet är något mycket kraftfullt och det skapar resultat av outsäglig skönhet eller fulhet. Valet är alltid ert.
Det börjar med dig. Allting. Alla ting. vill du att världen ska förändras. Förändra då saker i din egen värld. Hitler gav er ett gyllene tillfälle att göra det. Upplevelsen av Hitler - liksom upplevelsen av Kristus - är djupgående i de innebörder och sanningar om er som den avslöjade för er.

Så Hitler var utsänd för att ge oss en lektion om de ohyggliga dåd människan kan begå, de djupa avgrunder som människan kan sjunka till?

Hitler var inte utsänd. Hitler skapades av er. Han kom ur ert kollektiva medvetande och kunde inte ha existerat utan det. Det är lektionen.
Medvetande av delning, segregation, överlägsenhet - av "vi" kontra "dom" - är det som skapar upplevelsen av Hitler.
Medvetande om gudomliga förbrödring, av enhet, av "vår" snarare än "din"/"min", det är det som skapade upplevelsen av Kristus.

Varför kom Hitler till himlen?

För att Hitler inte gjorde något "fel". Hitler gjorde helt enkelt det han gjorde. Jag måste påminna dig om att i flera år så tyckte miljontals människor att det han gjorde var "rätt".
(---)
Världen beslutade sig - till sist - för att Hitler gjorde "fel". Det vill säga att människorna i världen gjorde en ny värdering av vilka de var och vilka de valde att bli i förhållande till upplevelsen av Hitler.
Han höll upp en måttstock! Han skapade en parameter, en gräns mot vilka ni kunde mäta och avgränsa er uppfattning om er själva. Kristus gjorde samma sak, i andra änden av spektret.
(---)
Du kan inte förstå kyla om det inte finns värme, uppåt om det inte finns nedåt, vänster om det inte finns höger. Döm inte det ena och lovprisa det andra. Om du gör det har du inte förstått.