Att acceptera det som händer i ens tillvaro är inte samma sak som att luta sig tillbaka utan att agera. Nej, acceptansen finns där inför det livssituationen bjuder på, dvs. man bygger inte upp ett motstånd i form av negativa tankar och känslor som blockerar och kräver energi. I den lilla vardagen: du kommer till jobbet och märker du glömt det där föredraget du ska hålla på förmiddagen hemma på köksbordet. Acceptera att det hänt, bli inte irriterad och upprörd utan acceptera att du glömde det utan att fördöma tänkbara skäl till att så skedde. Därefter tar man tag i problemet och löser det så smidigt som möjligt. Så snart en acceptans finns där finns också en medvetenhet, du befinner dig mer i nuet. Negativa tankar skapar starka känslor som för oss bort från nuet då vi blir allt mer omedvetna i sådana tillstånd. En acceptans tillåter inte denna negativitet att födas. Dessutom kommer erforderliga handlingar utföras betydligt mer effektivt om sinnet är lugnt. Om det inte finns något att göra, acceptera och släpp det. Hur dumt är det inte slösa energi på det som du ändå inte kan göra något åt?
Så nästa gång något oönskat händer i ditt liv, prova med att observera,
konstatera lugnt att något inträffat som innebär problem. Var medveten om dina
tankar och känslor, känn var känslorna sitter, hur de känns. Ett inre lugn
uppstår, därefter gör du vad du kan för att lösa problemet eller släpper det.
Se problem i din vardag som bra tillfällen att öva dig i närvaro. Och ju mer närvarande du är, desto smidigare
kommer ditt liv att utvecklas generellt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar