Satori

Det är försommar, solen skiner, det är behagligt varmt och förmiddag. Jag sitter med en stor ek bakom min rygg och betraktar en äng framför mig, flera stora träd bortom ängen, hör fågelsång och ser barnfamiljer röra sig på en stig bortom ängen. På denna platsen hade jag då befunnit mig hundratals gånger och tusentals gånger sedan denna dag för runt 20 år sedan, men aldrig haft en sådan upplevelse, varken förr eller senare.

När jag är stillsamt försjunken i tankarna märker jag plötsligt hur konturerna runt träd och buskar skimrar och färgerna generellt är djupare än vanligt. Alldeles förbluffad undrade jag vad som hände men det gick inte att få en klarhet i det, jag hade inga referenser till detta fenomen utan satt bara och tittade och försökte ta in detta annorlunda. Samtidigt genomfors jag att en stor lyckokänsla och frid som jag aldrig tidigare känt. Det var så behagligt och underbart sällsamt.

Det här pågick under kanske 10 minuter och jag var helt uppfylld av en helt annan känsla i varandet. Efter en stund undrade jag om jag kommit in i ett meditativt tillstånd men jag hade inte den avsikten, mediterade således inte utan hade bara betraktat naturen framför mig som jag gjort otaliga gånger. Ett mysterium, men samtidigt hade jag många sällsamma upplevelser av olika slag under denna tid i livet, som jag varit inne på i bloggen tidigare – en form av undervisning.

En tid efter denna upplevelse berättade jag om denna händelse för en andligt vis person som lärde mig mycket. Denna menade att jag hade fått se världen utan egots filter och samtidigt känt fullständig enhet med allt, så som vårt egentliga tillstånd är, men vi är blockerade att uppleva det för allt går genom egots tolkning/filter. En synnerligen intressant lektion och det bjöd på en kontrast som behövdes upplevas för att skapa förståelse och således  fick jag uppleva hur vi människor i vårt naturliga tillstånd interagerar med Alltet, är ett med allt och visuellt ser världen annorlunda ut.

Många år senare talade jag med en annan andligt framstående person, för sådana kommer i min väg då och då – läraren dyker upp när eleven är redo, säger talesättet. Vi talade om medvetandetillstånd och jag beskrev en helt annan händelse, som inträffade kanske ett år eller två efter den jag berättade om ovan. Åter var jag i naturen och det var en sommareftermiddag. Jag strosade runt i en park och tog till mig av det vackra runt om mig. Jag minns att jag plötsligt erfor en enormt känsla av trygghet, styrka och glädje, men framför allt denna djupa frid och trygghet. Det var helt bortom något jag upplevt i den kategorin. Normalt är jag en tämligen lugn person men denna sällsamt, djupgående stillhet inombords var något helt nytt. Overkligt, så starkt och djupgående. Hur kunde någonting i livet påverka mig negativt med allt denna omåttliga frid och styrka, tänkte jag, som jag var osårbar. Denna upplevelse pågick också under kanske 10 minuter och den dök upp plötsligt, inget jag försökte framkalla. Den visa personen sa att jag haft en Satori. Det är en stund av tillfällig upplysning som för att demonstrera hur verkligheten egentligen är och man känner enhet med allt. Jag nämnde då den första historien och den skulle också ha varit en satori, enligt den här personen. Jag tror inte jag hört talas om det tidigare, åtminstone hade jag inte lagt det på minnet.

Det finns en tredje, troligen satori i mitt liv. Jag befann i en svår tid i mitt liv då jag kämpade med acceptans, att kunna acceptera en svår situation och därmed lyfta mig medvetandemässigt. Så tolkade jag det inte då utan jag försökte tackla det värdsligt, samtidigt hantera extremt svåra känslor. I efterhand minns jag inte vad jag tänkte men det var något i stil med att jag behöver inte acceptera hela livssituationen utan enbart det innevarande ögonblicket. Där klack det till, som polletten föll ned och en enorm glädje sprudlade i mitt inre och jag nästan kunde omfamna det obehagliga i livet. En helt otrolig förvandling som ingöt så mycket styrka och känsla av osårbarhet att jag var alldeles förbluffad över att jag en stund tidigare kunde ha mått så illa. Denna inre glädje höll i sig kanske ett par dygn och på det värdsliga planet blev alla utmaningar enkla bagateller.

 Det har förekommit andra händelser av detta slaget i mitt liv. Det gemensamma är att de inträffade under den period som jag benämnt Ökenvandring, en mycket utmanande tid i mitt liv då allt rasade och jag mötte de svåraste prövningarna ditintills i livet. Det finns beskrivet i denna blogg i flera inlägg.

Samtliga har inträffat i naturen och jag försökte inte framkalla något utan det bara inträffade helt plötsligt och jag önskar jag visste hur för jag hade verkligen velat leva så permanent. Jag antar ett en andligt upplyst person  mer eller mindre alltid befinner sig i ett sådant tillstånd.

Ingen Satori har infunnit sig efter att jag lämnade den svåra ökenvandringen, trots många påfrestande perioder i livet. Utmaningarna är alltid närvarande och det är ju en del av livets konstitution. En skillnad idag mot förr är jag numera befinner mig på en helt annan medvetandenivå och min livssyn är betydligt mer utvecklad. Men kanske kom dessa satorier som tillfällen av visa mig, lyfta mig och förhöja mitt medvetande för att förtydliga vad som döljer sig bortom den tunga filt egot lägger över hur vi upplever oss själva och världen och samtidigt skapar separation.

Anledningen till att jag inte skrivit om detta i bloggen tidigare är för att jag känt att folk inte skulle förstå och det enbart skulle framstå som besynnerligt och inte tillföra någon nytta. Jag har inte heller haft intresse av att dela med mig och har berättat för kanske ett par personer. Men tiderna har förändrats, medvetenhet har blivit betydligt högre på senare år och den tycks öka mycket just nu. Min övertygelse är att sådana här satorier är något alla kan uppleva om det man är andligt mottaglig. För mig var det intressant att få reda på att det jag upplevt hade en förklaring och det är en del i en andlig utveckling.

 Människan skapar världen utifrån medvetandenivå

Åter vill jag koppla lite tankar och reflektioner till den omvälvande tid vi lever i. Det är som sagt den mest betydelsefulla perioden i människans historia när vi ska vakna upp, kasta av oss det begränsande ok som hållit oss nere och förminskat oss i tusentals år. Den formuleringen är jag tveksam till eftersom den skrämmer bort dem som kanske behöver läsa detta mest av alla. Jag tror att den grupp som är mer omedvetna stänger dörren när de möts av beskrivningar av den sorten. Det har delvis med den mörka programmeringen att göra – vi manipuleras att avfärda det mesta som skulle kunna öppna upp oss för vägar mot en större förståelse för livet och oss själva. I synnerhet det som ses som abstrakta och flummiga formuleringar, exakt det vi är programmerade att tolka som knepigheter. Märk väl: graden av ondska i världen står i paritet till mänsklighetens omedvetenhet.

Vi ska förbli små och lättkontrollerade, i enlighet med mörkrets strävan, för då förstår vi inte vilka vi är och tillåter oss bli styrda. Allt bortom det fem sinnen kan registrera ska betraktas som flum. Eventuell tro ska vara någon av världsreligionerna och följer man den agendan så är man foglig håller sig i domäner som inskränker. Är man dessutom benägen att förlöjliga eller attackera andra livsåskådningar så är man en fin bundsförvant till det som håller människan förtryckt. Hade alla sagt ”nej” så hade ondskan upphört men alltför många omedvetna förblir sovande i mörkrets grepp, därför fortgår spelet. Man tillåter sig bli manipulerade av TV, tidningar, Google, influenser och så vidare. Ju högre medvetenhet desto tydligare ser man igenom lögnerna. Det är inte en intellektuell företeelse utan det springer fram ur den frekvens man befinner sig på, då bitarna faller på plats bortom tankar. Därför går det inte så bra att väcka någon med fakta.

Det jag kommer uppehålla mig vid är den stora variation av medvetenhet och vakenhet som spänner över hela spektret, från djupt sovande som klamrar sig fast vid den djupa indoktrineringen vi får till oss unga år och uppåt, till den grupp som är helt medvetna om det spel som försiggår och till stor del, eller helt, har lämnat denna låga frekvens eller dimension. Som jag uppfattar det är medvetenheten starkt förenad med graden av förankringen i egot. För den som inte stött på det begreppet tidigare rekommenderar jag att söka på ”egot” i min blogg. Helt kort så är det en illusorisk identitet som bygger på illusioner, separation, negativitet och detta egot fördunklar våra sinnen och förhindrar oss att se vilka vi egentligen är. Samma sak som en stor del av vår tillvaro bygger på och som i sin tur är orkestrerat av det mörker som har kontrollerat människan i årtusenden och som lever på den negativitet som uppstår i den lågfrekventa mänskligheten.

Med det senare vill jag enbart kort fördröja mig vid. Principen bygger på att separera människor, skapa rädslor och manipulera oss att följa narrativ. Vi har ett fritt val men vi kan drivas att välja mörker och elände om vi blir rätt indoktrinerade. De flesta människor önskar inte krig, huvuddelen av mänskligheten vill leva i fred och harmoni men under ”rätt” omständigheter blir de medskapare till polarisering och motsättningar som urartar till våld och död. Detta sker när människor blir förminskade, rädda och förvillade att tro på de agendor och förvillande budskap som pumpas ut på olika vis. Omfattningen av detta är svår att omfamna och det kommer upp i ljuset pö om pö, annars hade människor inte kunnat ta det till sig. Det pågår nu, inför öppen ridå, och uppvaknandet går långsamt. Det måste det, annars hade människor brutit samman och samhällsfunktioner hade upphört.

Vissa förstod för länge sedan och har kämpat för att sprida information men det har inte funnits någon egentligen grogrund – det går inte att så och få växter gro på asfalt. Många vaknade upp markant i samband med pandemin 2019, däribland jag själv. Förvisso hade jag insett att det förekom mycket oegentligheter, mörker, kontroll men först då insåg jag den globala omfattningen och det var en smula svårt att ta in. Faktum är att jag kände visst motstånd inledningsvis. Delvis för det var svårt ett erkänna hur illa det var men också för det var omtumlande, kanske också för det var svårt att släppa en förlegad livssyn.

Är det inte märkligt att Sverige som i så många är hyllats för att vilja mäkla fred nu är ett av de mest krigshetsande länderna i Europa som snabbt svängde i Nato-frågan, pratar om ett stundande krig med Ryssland och om att placera kärnvapen på svensk mark. De som pratar om fred häcklas för att vara Putinkramare eller rysstroll. En effektiv hjärntvätt får vissa att bli nyttiga idioter för den ondska som fortfarande håller många i sitt grepp. Och människor ställs mot varandra, exakt den energi som mörkret lever på och det är det som bidrar till mer elände. Nu förbereds unga i Europa på att snart ge sig ut på slagfält och regissören är ren ondska. Den finns i stort sett alla regimer i väst, i överstatliga organisationer, i media, i finansvärlden och aldrig har det varit så tydligt. Det är en spegling av kollektivets omedvetenhet men detta är den omedvetenhet vi ska lämna. Det kommer kännas, och det måste det, annars vaknar inte folk.

Idag häpnar jag över hur fullständigt galen världen är men även att folk tycks köpa galenskaperna utan att se hur tokigt det är. Sedan början av 2000-talet har livet tydligt undervisat mig i dess olika facetter och det är en rad lektioner som manifesterats i de mest skiftande former. Ofta är människor i min omgivning aktörer. Jösses, de klamrar sig fortfarande fast vid nyheterna och tror det är den högsta sanningen som förmedlas. Och det är tvärtom, men de är som zombies.

”De måste finna det svårt de som tar auktoriteten för sanning istället för sanningen som auktoritet.”

Men den tredimensionella världen håller på att rasa, egots skapelse vittrar sönder i en allt tydligare galenskap. Regeringar, företag, banker, EU, Nato, politiker, religioner kommer falla för att ge plats åt det som bättre speglar den medvetenhet som växer fram. Folk som klamrat sig fast vid nyheterna, myndigheter och alla de falska narrativ som spridits kommer förstå och vakna upp. Foliehattarna hade rätt, det som benämndes konspiration var sant. Successivt kommer avslöjanden, vilka som egentligen har hänt och händer, vilka som ligger bakom, vilka de egentligen är och det kommer stramas åt. Detta är ett sätt att väcka människor. Så många behöver bli självständigt tänkande, utgå ifrån dem själva och sluta luta sig mot staten och media. En frigörelse för att kunna skapa utifrån de vi själva är.

 

På senare år jag har följt hur vissa förstått, vaknat upp och transformeringen har lyft deras livssyn och bidragit till förändringar, som en större förståelse för deras existens, en större känsla av samvaro, ansvar och hänsyn för både medmänniskor, naturen och eget agerande. Intentioners betydelse har fått ett djup via insikter och upplevelser. Spännande och hänförande att få ta del utav. Det har gjort att en del kommit mig närmare, andra avlägsnar sig när, inte bara värderingar och åsikter går isär, utan även för att vi befinner oss allt mer på olika frekvenser. Därmed inte bara ser vi olika världar utan lever allt mer på olika plan, som till sist inte går att förena. Vi har gjort olika val, där vissa utvecklar sig mot högre medvetenhet för att bli del av en ny tillvaro där människan är frigjord och skapar utifrån egen kraft och från vårt inre.

Många andra hänger sig kvar vid den mörka uppfattning som fängslar och begränsar, tillåter vissa att bli kontrollerade, små och förslavade. Någonstans leder det till en delning. En del går ur tiden, så att säga, för att någon gång vara klara med mörkret och vara redo för att höja sig, andra genomgår en transformering och utgör det kollektiv som är med att skapar denna nya tillvaro som hägrar någonstans där framme. Innan dess lämnar vi det gamla och det är inte bara systemet utan vårt mörker och det som håller oss tillbaka.

De mest omedvetna människorna är rädda, rädda för förändring, för utveckling, för det nya och önskar vara kvar i det gamla för det är tryggt och invant. Denna rädsla begränsar och stoppar utvecklingen, håller kvar dem i mörker, okunskap och gör dem fogliga och de fortsätter underhålla mörkrets makt. Det i sin tur är en form av omedvetenhet. Det kan tyckas vara tragiskt, och det är det relativt sett, men det är den utveckling de valt och behöver. De önskar köra några varv till i mörkrets regi för att någon gång höja sig upp över det. Och det går inte att nå fram och försöka förklara. Och det är inte heller meningen, alla följer en utveckling och den går inte att forcera. Märk väl, en omedveten person är ofta helt övertygad om att den förstår vad som pågår och baserar den uppfattningen på vad den fått lära sig via skolor, kultur och ja, det systemet önskat. De vet inget annat och avfärdar existentiella resonemang som hokus-pokus och därmed smalnar världsbilden av till en förenklad historia som förblindar och fördummar. Ungefär som någon delar ut extremt mörka solglasögon som ger en mörk, otydlig version av världen som stoppar utveckling och utveckling. Egot vill inte ha riktiga svar som gör att det försvinner.

Det ligger en lärdom för mig och det är att acceptera att jag inte kan nå fram, förändra eller försöka höja någons medvetenhet som inte vill och det går inte att forcera en medvetandeutveckling. 

Att de flesta människor inte vill veta eller är redo att höra sanningen är någonting man måste lära sig att leva med. ”Att överhuvudtaget försöka diskutera med någon som inte ens tagit det första steget att genomskåda manipulationen och matrixen vi lever i är fullkomligt slöseri med tid och energi”, sa Alan Watt.

En av de mest sovande, omedvetna i min omgivning brukar reagerar med irritation över andliga aspekter av livet, den inneboende intelligensen och kommunikationen som försiggår mellan oss och livet. Så många gånger jag försökt öppna upp honom och mött ointresse eller irritation. Han är djupt manipulerad och vilsen, men tror han följer sanningen via nyheterna och tidningarna. Det är hans trovärdiga källor. Han förstår inte att han är en del av ett falsarium som önskar att han ska vara en liten, kontrollerbar pjäs som stöter bort det som kunde hjälpa honom på rätt köl. Han är fast övertygad om att han följer rätt väg och förlitar sig på förljugen media. Det är inte fråga om dumhet, det är omedvetenhet och det är det som håller kvar honom på en låg frekvens.

Men denna människa är rädd, så rädd att han klamrar sig fast vid det förgångna, undviker utmaningar så till den höga grad att han försöker skapa en bild av sig själv för att lindra smärtan över det han undviker hos sig själv, det han inte vill se. Undermedvetet är han dock helt medveten om sitt tillstånd för han försöker skapa en ideell version för hur han önskar vara som är närmast en motsats till vad han egentligen är. Jättetråkigt för han missar vem han egentligen kunde utvecklas till istället för att famla omkring och göra sig liten genom att tro på de falska bilderna han bygger upp. Han står stilla i utveckling och han missar helt vad som döljer sig inom honom – det finns så mycket mer bortom det han inte ser på grund av rädsla. Han vacklar fram i livet och får aldrig veta vem han egentligen är. 

Andlig utveckling handlar inte om att förbättra eller utveckla egot, därför är många inte intresserade och skyr personlig utveckling. De som är starkt i egot vågar inte ta ett steg för de är rädda för sin existens. Utveckling blir ett hot, obehagskänsla uppstår men egot uppfinner en förklaring som inte är logisk utan betecknar utveckling som dumt och fel.

Att inte vilja förändras är en egots vilja. Egot håller oss borta från förändring, ingen utveckling, ingen kunskap eller svar. Egot söker en väg utan förändring, att allt ska vara som det alltid varit. Egot projicerar, egot har inget slutmål.

Om man sätter intentionen att man önskar utvecklas och det finns en blockering inombords så kommer livet manifestera en händelse som du möter och där har du möjlighet att utvecklas och frigöra dig. Ett sätt att möta din rädsla. Tänk på det när utmaningarna tornar upp sig.

Frigörelsen från egot beror på vad individen är villig att ta för steg och det är helt beroende på vad de identifierar sig som. Ju mer du identifierar dig med egot så tror du inte att du är värdigare, har större potential så du vill helst ta bort dem som verkar dig överlägsen än att tro att du har samma potential i dig. Det är så beklämmande när människor blir rädda för situationer eller andra för de tror för lite på sig själva!

Livskriser får oss att släppa taget om egot, vilket jag berört många gånger i bloggen. Egot har inte förmåga att lösa saken. I situationen söker man nya svar och får kontakt med den större delen av sig själv. Man är desperat och börjar lyssna till den inre rösten. Egot får stå åt sidan och människan vaknar upp – en kamp mellan egoidentiten och Du. Du är den som kan välja att vara i egot och låta den bestämma men du är också den som kan frånta egot den kontrollen. Du kan välja att verka för något annat, något större, friare. Egot är en betydligt mer begränsad del. Egot är en begränsad uppfattning om dig. Utifrån den linsen som tolkar du allting skevt. Egot har inte förmågan, synfältet att ta in verkligheten. Den tar in den genom ett snävt rum av rädsla.

Vissa resonerar ”nej, jag är så rädd att jag tänker inte gå längre” och de bygger upp sin boning precis där de är. Det kan bli materiellt, kontrollerande, lägger in sina glädjeämnen och kan leva funktionella liv, som man på utsidan säger ”det där ser OK ut”. Men går man in i den här människan så är energinivån inte på topp. Den personen inbillar sig att det går bra och försöker få in externa saker nu så den kan säga ”det går bra nu”.  ”vem försöker du ljuga för” vem försöker du intala att det är bra. Ju mer någon försöker visa utåt att det går bra betyder det att det inte går bra. Det finns flera steg att ta. Men eftersom man inte vill möta rädslorna säger man ”det är bra nu”.

Situationer som gör dig rädd finns där för att du ska kunna ge en genuin respons – jag är mig själv. Och det är OK att vara rädd och vågar man erkänna det så har resan börjat. Det är ett mod i sig.

Samma sak ser vi idag på utsidan, fokus på brist och anti-liv. Det har accelererat våldsamt under senare år. Det är rädsla som är målet för rädda människor är lätta att styra – fårflocken.

I fortsättningen är det en fråga om Separation eller uppvaknande – sömntillstånd eller uppvaknande. Vi är inte en mängd olika delar utan vi är en helhet. När människan förstår detta så är spelet över för mörkret, det går inte ställa oss mot varandra längre.

Vinn respekt!

Du behöver inte ge detaljerade förklaringar till dina beslut. Då undervärderar du dig själv, som att du tror du behöver någon annans godkännande för dina beslut. Och du har ingen skyldighet att avge långa, detaljrika svar om någon frågar dig något, i synnerhet inte om du känner dig obekväm eller kränkt. Du väljer själv nivå på din integritet, det är inte någon annan som ska kontrollera det. Sluta förklara dig inför dem som inte förtjänar det!

Om någon säger något respektlöst till dig så behöver du inte svara direkt. Om man gör det upplevs du som reaktiv med mindre auktoritet – en svaghet. Tystnad är inte passivitet, det kommunicerar något kraftfullt – Den säger ”jag tänker inte delta i ditt spel”. Hamnar du i den situationen, prova att inte svara, sitt i tystnad och fäst blicken på i andres ögon en stund. Det inger respekt.

Upphör att försöka ändra vad folk tycker om dig och rikta din uppmärksamhet på vad du accepterar, eller inte. Många gör misstaget att fokusera på andra och funderar på vad som man ska göra för att vinna respekt. ”Hur får jag dem att se mitt värde?” Detta är tvärtemot vad man borde göra. Du kan inte kontrollera hur någon upplever dig och uppfattar dig. Det du kan kontrollera är det du tillåter får tillträde till ditt liv – vad tolererar du, vilka beteende mot dig som du accepterar.

Om någon avfärdar dig respektlöst, dina åsikter eller det du framför så prova att lämna situationen, platsen. Då har du markerat att du inte accepterar och lämnar den andre i en stund till eftertanke. Alternativet att ivrigt försöka förklara dig för att vinna den andres gunst är inte en bra metod – då söker du ju ett godkännande från någon annan och du nedvärderar dig.

Något som kan upplevas som jobbigt är att undersöka om du respekterar dig själv. De som har stor självrespekt har sällan problem med att andra inte respekterar dem. Om du respekterar dig själv tillräckligt mycket så finns det inte utrymme för bristande respekt.

Detta är inte helt enkelt men fokusera mer på vad du accepterar än att förändra andras tankar om dig. Om du funderar mer på vad andra ska tänka om dig så ger du dem makt att kontrollera dig. Det finns ingen vinnare i det eftersom en harmonisk relation bygger på jämbördighet och respekt, för dig själv och andra.

Du har ett värde, dina åsikter har ett värde och den du väljer att vara har ett värde. Om du är rädd för att bli dömd för detta så underkänner du dig själv inför andra och du hamnar i ett underläge. Du förlorar och den andre likaså eftersom den möter en skev bild av dig och det sänker hela relationen. Du märker det genom att du mår dåligt, tappar energi och vill dra dig undan.

Kom ihåg att uppmärksamma vad har du för gränser och var beredd på att säga nej och markera dem. Alla blir inte glada men det är inte ditt problem – din uppgift är att kliva fram i den du är, det du tror på för då fullföljer du en av de viktigaste uppgifterna du har i livet. Då kommer du må bra, fungerar i mer harmoni eftersom du gör rätt mot sig själv – Gör man rätt flyter det lätt!

En ny värld

Ondskan kan te sig som ett egenmäktigt fenomen som till varje pris skall undvikas, fruktas och bekämpas. I kyrkorna predikar prästerna ”Herre, fräls oss ifrån ondo”.  Det åsyftar på den tänkta kampen mellan Gud och Satan som kan slå mot den enskilde. En sådan finns inte som två entiteter som befinner sig i en kamp. Det finns enbart ett större medvetande i vilket allt utspelar sig. Det är människan själv, som en del av detta medvetande, som skapar sin yttre värld och mörkret är en reflektion.

Det är enbart via omedvetenhet och ”låga frekvenser” som ondskan får tillträde till mänsklighetens sfär. Hat är lågfrekvent liksom avund och känslokyla. Kärlek och empati är högfrekvent. När kollektivet vaknar i tillräckligt antal börjar transformeringen bli tydlig och frekvenserna höjs varvid ondskan i sin låga frekvens inte kan följa. Det gör dock allt vad den kan för att hålla tillbaka människor och skapar låga frekvenser via rädsla och hat eller förstörelse av hälsa och DNA med gifter.

I denna tid utspelar sig den största transformeringen i mänsklighetens historia, den som går under många namn och som omnämns i flera kulturer och religioner. Ofta stöter man på benämningen Uppstigningen. I Bibeln beskrivs den i Uppenbarelseboken. Mänskligheten frigör sig från mörkret och egot, finner en väg tillbaka till de vi är och skapar en ny värld utifrån det, i enhet och därmed utan extern kontroll av mörkret. Det är en process som pågår men innan dess faller den gamla, mörka, förslavande strukturer som begränsat och utnyttjat människan i eoner. Det är så stort att det är svårt att greppa och det är knappast något som lyfts i massmedia. Här berör jag det översiktligt.

Uppstigningen är en genomgående transformering, en utrensning av det gamla för att skapa plats för det nya. En medvetande- och frekvenshöjning av hela människan som existens och organism. Kroppen önskar bli fri från belastande gifter och sinnet från gamla hämmande tankemönster, blockeringar, rädslor och detta för att närma oss den vi egentliga är – vårt sanna jag. Många som inte ens är medvetna om detta skifte kan känna en dragning till att rena kroppen, ta mer hand om hälsan, rensa i livet och göra en personlig utveckling. Transformeringen innebär även en uppgradering av vårt DNA, där de ökända injektionerna utvecklats bland annat för att förstöra den möjligheten. Kom ihåg att det finns ingen yttre "frälsning", vi ska inte förlita oss på att en kristusgestalt droppa ned från ovan eller någon världslig ledare som ska befria oss. Nej, vi ska ta eget ansvar och upptäcka att vi själva har kraft och förmåga att hela oss.

Detta är förknippat med utmaningar, det kan vara omvälvande livskriser som öppnar upp och tvingar oss att släppa det som begränsar oss. Även relationer som spelat ut sin roll lägger vi bakom oss. Med  stora utmaningar följer ofta ett andligt uppvaknande som får oss att släppa det krampaktiga greppet om det yttre och se inåt för att bland annat bland annat släppa den identitet vi byggt i föreställningar. 

De krafter som inte önskar denna utveckling ser till att människor hela tiden bombarderas med distraktioner som håller fokus på det yttre. Vi träffas oavbrutet av information som håller igång tankarna; mobiltelefoner, datorer, sociala medier, nyheter, teve och det är sällan människor inte är sysselsatta med något. Titta hur det ser ut bland medresenärerna i en buss till exempel, eller i ett väntrum – i stort sett alla är fördjupade i mobiltelefonernas skärmar. Att sitta försjunken framför datorn är samma sak. Denna distansering gör att den illusion vi lever i vidmakthålls och det underlättar kontrollen. Människor blir så bortkollrade när de får lära sig att intuitionen är närmast ett påhitt, vi lever och dör som maskiner utan annat syfte än att passa i systemet, livets inneboende intelligens bortförklaras som slumpen, hela tiden ska fokus vara på ytan att djupet ges förlöjligande epitet och en intellektuell världssyn hyllas. Att livet samspelar med oss i varje stund med till exempel synkoroniciteter möts med ilska. Denna ilska härstammar från rädsla, rädsla att livssynen hotas oavsett hur förklenad och falsk den är. Som nästan i ett experiment belyser jag hur något inträffat där livet önskar demonstrera eller framför något och responsen är avfärdande och irritation. Slumpen är förklaringsmodellen som används i total okunskap att det är mörkrets villospår för att vi inte ska förstå oss själva eller livets facetter. Samma individ klamrar sig fast i det yttre i rädsla och undviker allt som vänder blicken inåt. Förändring är otäckt, bäst av leva kvar i det förgångna som är tryggt och säkert. 

 Inte en stund uppehålles tanken vid att intellektet begränsas av fem sinnen som missar en stor del av föreställningen. Mörkret vill ha det så och man har lyckats väl för de flesta lever i dvala och gör fogligt som de bli lärda och därmed förblir de får i flocken. I min närhet förekommer praktexempel på individer som klamrar sig fast vid det trygga systemet och tror på det mesta som härstammar därifrån. Som det jag beskrev i förra stycket. Det går inte att rubba den starka tilltron till till exempel sjukvården eller myndigheter. Helt slutet och det spelar ingen roll vilka argument som framförs för hjärntvätten är djupgående och rädslorna stora. Sömngångare i livet, går från den ena tanken till den andra, ivrigt engagerade i att försöka upprätthålla en illusorisk identitet som är ytlig och bygger på bilder och attribut. I omedvetenhet tror de att det är allt och förkastar annat. 

Nyheterna är till stor del till för att försätta människor i rädsla och därmed än enklare att manipulera men för att dölja det blandar man ett par korn av sanning med stora skäppor lögner och påhitt. Tänk, detta är många svenskars källa till verklighetsuppfattning och trots det blir allt tokigare klamrar sig många fast och använder SVT och dagstidningarna som den yttersta källan till information. Systemmedia är kontrollerat av krafter som önskar kontrollera och styra vad folk ska tänka och tycka.

Regeringen följer tydligt en agenda som inte är för Sverige och svenskars bästa och direktivet kommer från utländska krafter. Men allt fler tvivlar och inser att något inte står rätt till i takt med sjukdomshysteri, krig, klimatgalenskaper samt hur friheten blir allt mer inskränkt. Detta är ett uppvaknande och när folk säger nej så är det över. Sedan ganska länge är det som folk ska ruskas om rejält för att vakna upp - regeringen vräker ut skattepengar på intressen som är långt från svenska folkets. Pengar till överstatliga organisationer, man bidrar till död och krig genom att skjuta till medel och det gynnar vapenindustrin, meningslösa projekt utomlands får miljontals kronor, Sverige är den största nettobetalaren till EU och så vidare. Flertalet områden är eftersatta i Sverige och vansinnet pockar på folks uppmärksamhet. Det blir allt mer skruvat och det är en ögonöppnare.

Svenskar är högt upp i rangordningen över de mest styrda och fogliga människorna i världen. Tilltron till politiker och staten är stor. Nedmonteringen av styrka, självkänsla och jävlaranamma har pågått under lång tid, troligen sedan 1800-talet. Det sägs att Lenin sa att när svenska folket vill göra revolution så frågar de polisen om lov. En passande metafor.

Jag vill göra en reflektion på det som utspelas i världen med stycket ovan som inledning eftersom skådespelet är en form av urskiljning mellan ljuset och mörkret, den goda och det onda, men det är egentligen en medvetandeförändring. Den är nödvändig för att människan ska kunna lämna den egobaserade värld som just nu skakar i sina grundvalar. Att det är människans skapelse ska ses med modifikation – det finns andra aktörer som bidrar, utnyttjar människan men det skulle inte vara möjligt om inte det funnits en öppning. Denna öppning är baserad på brist på medvetenhet och den låga frekvens kollektivet i stort befunnit sig på. I denna tid lyfter människan ur en mörk avgrund för att bli den han/hon egentligen är. Vilka dessa aktörer är går jag inte in på här för det är ett område som kräver utrymme att beskriva och min kunskap är långt ifrån heltäckande.

Svensken gör som han blir tillsagd, tror på regeringen och myndigheter och källan till information är systemmedia. Alternativmedia är inte alltid en lösning men där finns i alla fall hyfsat oberoende källor.

I min nära omgivning finns exempel på hur det är en trygghet att följa systemet, det vill säga tidningar och teve och det myndigheter framför, som om det vore en föräldragestalt. Det blir otäckt att släppa det invanda och stå på egna ben, bli självständig och våga tänka i nya banor. Rädda människor är lätta att styra och jag ser just hur rädda människor ofta är de mest omedvetna och de klamrar sig fast vid mörkret sedan barnsben. Verkliga sanningar om hur livet är konstruerat eller överhuvudtaget existentiell information avfärdas som löjligt - Exakt det som mörkret skickligt önskat uppnå. Det är här utmaningar träder in för att försöka väcka och öppna upp. Det är det som händer i vår tid och det accelererade i samband med pandemin och det vansinne som följde med det. Den första tydliga manifestationen av mörkret som dels ville sprida gifter bland mänskligheten av flera skäl men också införa åtgärder för kontroll. Och mängder med människor svalde betet och gick med på systemet önskade. Många gör det än idag och hjärntvätten fortsätter på flera områden där det stora är klimatalarmismen, NATO och fortfarande kriget i Ukraina eller hur farlig ryssen är. Fullständig galenskap men teatern blir allt tydligare men innan dess får vi leva med att flertalet försvarar tokigheterna eftersom de i omedvetenhet låter sig manipuleras.

Men under 2000-talet har det blivit allt mörkare i världen och inte bara ondskan eskalerar utan även galenskap i dess kölvatten. Positionerna skjuts hela tiden fram och åtgärder för att skapa kontroll sker under ursäkter som verkar behjärtansvärda såsom för vår hälsa eller klimatet, demokratin men allt handlar om att kontrollera och pengar. Ytterst önskar mörkret sätta sig över livet, därmed ser vi mer av anti-liv överallt. Slutmålet är att göra människor till själlösa AI-kontrollerade robotar och det följer en sinnrik plan som ska vänja mänskligheten.

På ett smart sätt pratar man om icke-dömande, acceptans, en social kamp där alla ska ha rätt att existera. Självklart för de flesta men det har inte ett dugg med det att göra utan enbart att befästa greppet och få människor att frivilligt ge upp de vi är, kärnfamiljen, vår självständighet och enhet. Polarisering används flitigt – kvinna mot man, svart mot vit, fattig mot rik osv. Så split och hat och det är idag så enkelt att fördunkla folks sinnen via utbildningssystemet och media. Avvikande åsikter censurerar allt mer öppet, diskussioner förs inte, folk tystas och hotas. Uppifrån söker man kontroll genom att benämna oönskad information som desinformation och ett hot mot demokratin. Men demokrati bygger just på människors rättighet att framföra sina åsikter.

Det gamla är satt i gungning, som hållit människan nere under mycket lång tid i ett kraftfullt grepp. Vi kommer få se hur det faller samman, EU, Nato, FN, människor i höga positioner försvinner eller får stå till svars. Det gamla bygger på separation, avstånd mellan människan och dennes inre. Så har det sett ut under tusentals år och sker ingen förändring i riktning mot vårt essentiella ursprung så kommer mänskligheten upphöra existera. Tragiskt ur ett relativt perspektiv men absolut sett neutralt eftersom det ges nya möjligheter i en annan form.

Vi programmeras in i detta system för att vi inte ska förstå vilka vi är, förminska oss, inte få kontakt med vår essens för skulle vi det upphör det yttre som vi känner till det att existera. Man kan säga att förståelsen, eller medvetenheten, ökar i kontakten med oss själva. Vi utmanas av livet att se vårt eget mörker och ta itu med blockeringar. Om vi valt att utvecklas, om vi en gång önskat vara en del i den uppstigning som mänskligheten befinner sig i, så går det inte att vända ryggen till det livet framför. Vänder man ryggen i rädsla inför livet, de sår man bär på, säger man också nej till utveckling. I denna tid finns valmöjligheter och inte alla är med på tåget denna gång men de får chansen någon annan gång.

Mörkrets intensitet och galenskap eskalerar i vår tid och det ställer höga krav på mänskligheten, ökad förståelse, öppenhet och mod att ställa sig mitt i sina egna rädslor och möta det egna mörkret och därigenom transformera det till ljus. Än så länge låter det som existentiell filosofi men låt oss konkretisera resonemanget.

Det förekommer mörka krafter som rör sig i det mänskliga kollektivet och det når oss via det undermedvetna. Ett av de främsta manipulationsverktygen är som sagt media. Via teve, kanaler på Internet, tidningar programmeras människor att välja åsikter och känslor. Ett tydligt exempel är den skrämselpropaganda som pumpades ut under pandemin. Svarta rubriker prydde löpsedlarna, dagliga teveutsändningar med chockerande siffror – folk skulle försättas i rädsla och det fungerade väl. Därefter var det en enkel sak att få folk att vilja underkasta sig en oprövad medicinskt behandling vars effekt och risker var okända för allmänheten. Ändå var majoriteten så manipulerade att det var närmast självklart att injicera sig. De som ifrågasattes var allt ifrån foliehattar till direkt onda.

En del kan säga att de följer teve-nyheterna och läser någon dagstidning för att hålla sig á jour. De lutar sig mot den trygga, ytliga världsbilden vars syfte är att få folk att bli lydiga får som ska famla sig fram genom livet utan förståelse. De kan också finna en trygghet i att förlita sig på staten, som en förälder, slippa ta ansvar och befinna sig i en destruktiv relation.

I mörkrets grepp är livet tvådimensionellt, utan djup, ingen andlighet, som gärna ska ses som mumbojumbo. I programmeringen ingår att avfärda en existentiell livssyn som avvikande och utan värde. Att tillbe en Gud i enlighet med en (förvanskad) religion går bra, men de vet inte att världsreligionerna är kapade av mörkret. De vet således inget om varför vi människor egentligen är här, vad vi kan skapa, vilka vi är och att vi är en del av något mycket större än vi anar. Sådana tankegångar väcker irritation och avfärdas som dumheter. De lever livet i en begränsad form och är lätta att kontrollera. Detta läger representerar en del av befolkningen som är stor, i synnerhet i Sverige, som kanske har invånare som är de mest manipulerade och fogliga på planeten. Man gör som man blir tillsagd och litar på systemet. Se vart det fört landet till vad det är idag – en skugga av det Sverige en gång var och försatt i förfall.

Den ena horribla dumheten avlöste den andra och det är tydligt att till exempel hela västvärlden är orkestrerad i allt sitt vansinne. Men hur organiserades allt detta? OK, media får sina instruktioner, men alla tjänstemän, politiker, beslutsfattare och andra som deltar i samhällets funktioner som vi är beroende av (inte riktigt sant)? Det är som ett (riktigt) virus som infekterar folk medvetanden så det blir medgörliga och öppna för det mörker som sprider sig. Men har inte alltid mörker funnits? Jo, men mer som en blandning med det ljusa i en grå massa men nu separerar ljuset från mörker och därför blir det så tydligt. Ondskan agerar nu utifrån en öppen ridå – skrämsel, krig, klimatalarmism, destruktionen av mänskligheten som en tvåkönad varelse till förmån för transhumanism, kontroll, censur, förföljelse, tokiga lagar, korrupta politiker, skräpmat i butikerna, folk för det allt sämre och mår dåligt och så alla dessa giftiga injektioner som ges både till barn, vuxna och djur. Astronomiska summor i Big Pharmas fickor. 

Sanningarna poppar dock upp hela tiden, till sist brister det och även systemmedia kommer bli tvungna att ge oss sanningen. Det kommer bli allt tokigare för att fler ska förstå och det kan ju kanske vara en tröst att tänka på att det yttre är en spegling av det vi behöver få belyst. När alla skrymslor är upptäcka finns det inget som mörkret kan bygga sin existens på och då klingar ondskan av. Som jag brukar säga: ” Livet är alltid intelligent”.

Sedan pandemin startade har fördämningen helt brustit och korten ligger på bordet – mörkret har blottat sig och berättar också vad det planerar att göra. Via filmer, kultur, presenterade planer, i politiken, öppet att man befarar det ena eller andra ska inträffa och så gör det även så. Ett intrikat och ofta avancerat system av påverkan via kultur, politik, utbildningsväsende och andra funktioner som är integrerade i våra liv. 

Nåja, flertalet har tagit avstånd och ser inte på teve längre, läser inte propagandan i dagstidningarna och stödjer inte systemet – de tänker självständigt och låter sig inte skrämmas in i fållan. Ju fler som vaknar desto svårare får mörkret att agera och det är just det som syftet – folk ska vakna, bli medvetna och återfå kunskapen om vilka vi är, hur vi hänger samman och så att säga lyfta i frekvens. Då kan inte mörkret hänga på och i den nya tillvaron, eller världen, som växer fram tynar mörkret så sakteliga bort. Mörker är lågfrekvent och kan bara koppla sig till annat som är av samma frekvens. Hög medvetenhet = hög frekvens, då blir skeendet tydligt. Låg medvetenhet = låg frekvens, hela livssynen är ytligt präglad och den så kallade verkligheten är allt. Det är så mörkret iscensatt sin kontroll – via separation, rädsla och en fördunklad syn har människan tappat bort sig själv och i förvirringen har egot uppstått.

Denna viktiga tid har planerats sedan årtusenden och människan återgår till sin egentliga, ursprungliga etthet. Fritt från egot som inte heller kan existera i en medveten människa. Där finns inte längre en identifikation som är en illusion som dolt människans förståelse och kapacitet. Mörkret har kunnat livnära sig på människans omedvetenhet i eoner, men nu sker vändningen. Innan det blir bra kommer dock kaoset. Det gamla vittrar allt snabbare för att falla samman och under en tid kommer oordning råda innan nya strukturer etableras. Det sker inte över en natt utan hela tiden framkommer information som belyser orättvisor, bedrägerier, korruption och lögner. Systemmedia är dock tysta men tiden kommer då även den kommer öppnas upp.

Så håll ut, det ser inte så roligt ut, det blir mörkare men det behövs för att väcka människor och vi går mot en helt annan framtid där vanliga människor lägger grunden till en ny värld.

 

Medvetenhet innebär existentiell och psykologisk framgång

Att identifiera sig med sina tankar och åsikter skapar ett intellektuellt jag - egot. Egot är ett falskt jag som bygger sin existens på separation och psykologisk tid. Tankarna pendlar mellan det förflutna och framtiden eftersom i nuet kan inte egot existera, detta ger upphov till psykologisk tid. Egot skapar en barriär som förhindrar människan att komma i kontakt med källan till allt som existerar - en separation blir resultatet. Egot försöker alltid hitta fiender att skapa negativitet ikring. Ju starkare den blir desto mer objektifierade blir föremålet för de negativa tongångarna. Ett klassiskt exempel är nazismens judeutrotning men samma sak ser vi t.ex. i vår tid när extremister dödar andra i tankeillusionen "vi och dom". Vanligt folk inser inte att de kan vara i samma destruktiva strömningar när de finner skäl till att söka negativitet i andra. I vardagen blir vi ibland irriterade på varandra, i detta negativa tillstånd är vi omedvetna och handlar därefter och kan skada varandra psykologiskt eller psykiskt. Allt detta är en gradskillnad av samma sak. Orsakerna går alltid att finna och motiven blir starka i egots värld eftersom det stärker den falska identiteten. Och man får mer av det man fokuserar tankarna på och det vi sänder ut kommer alltid tillbaka. Livet är intelligent och vi formas alltid på basis av de vi är i tanke och handling. Ditt liv är perfekt i alla stunder.
 

Detta falska jag är ihärdigt och listigt och har otaliga vägar att hålla dig kvar i sitt grepp. Det tolererar inte stillhet och söker hela tiden skäl till tankeverksamhet. Det går inte att stoppa tankarna mer än tillfälligt för vanliga människor eftersom de är slavar under intellektet - Försöka stoppa tankarna i fem sekunder. Svårigheten ligger i identifieringen med intellektet som är stark och därmed dominerar egot närmast fullständigt.

Människor försöker undkomma egots dominans via alkohol, andra droger, sexmissbruk men det är bara en annan version av omedvetenhet. Inget av detta leder till flykt mer än tillfälligt och det kommer alltid bakslag. Skapa den grundläggande medvetenheten genom att observera tankarna - vad tänker jag i denna stund? I samma stund som du ställer frågan växlar ditt fokus från intellektet till den större medvetenhet som finns där bortom. För ett ögonblick var du helt medveten. I nästa stund kanske du åter är förlorad i tankeströmmen och än en gång vandrar som i en dröm. De flesta har ingen aning om skillnaden och vandrar genom hela livet från ena tanken till den andra - detta leder till omedvetenhet. För en omedveten människa ter sig dessa rader som ointressanta, konstiga och kanske väcker de negativa känslor. Innehåller är nämligen ett hot mot egot och egot sätter etiketter på innehåller för att kunna avfärda det.

En människa utan ego lever i frid, harmoni och enhetskänsla med allt och alla. Detta är grunden till alla religioner och andliga läror. En människa utan ego benämns t.ex. Upplyst. Få människor har nått det tillståndet men ändå är upplysning det mest naturliga för en människa.
Vore mänskligheten utan egon skulle världen vara ett paradis - mänskligheten skulle se sig själv i allt annat och en total kärlek skulle genomsyra alla handlingar. Tills dess kommer vi möta de prövningar som krävs för att transformera våra medvetandetillstånd. Det är oundvikligt eftersom vår existens syftar till utveckling och förändring. I den evolution människan befinner sig i är ett mål befrielse från egot. Stora religioner som t.ex. den ursprungliga kristendom och buddhismen hade/har detta som kärna.

För att bygga något nytt måste det gamla upphöra existera. I den mänskliga naturen präglad av egot innebär förändring rädsla, rädsla för det okända. Egot vill ha kontroll och utan kontroll blossar rädslan upp. I vardagen kan vi uppleva det som ilska när vi tappar kontrollen i en situation.

En benägenhet att förändras kommer ur lidandet eftersom det är först då vi är beredda att öppna oss, överge och skapa något nytt.

Den bästa vägen att möta det livet bjuder på är i acceptans. En acceptans försvagar egot eftersom motståndet upphör. Motstånd innebär ju mycket tankar " så här ska det inte vara". I ett accepterande tillstånd får du kontakt med den djupare medvetenhet som är du och ur detta spirar de bästa besluten och handlingarna. Acceptans är inte overksamhet utan förhållningssättet till det som sker. Motsatsen är motstånd som tar energi och skapar omedvetenhet. Egot älskar omedvetenhet eftersom det är samma sak som identifiering med intellektet, dvs. egot. Vill du gör det bästa av din tillvaro så möter du dagen med acceptans. Det ligger nära till hands att tro på livet för tror du på livet vågar du acceptera och därmed finns inte grunden till motstånd = lidandet upphör.

Allt lidande har till syfte att skapa medvetenhet. Du själv skapar din livssituation utifrån den medvetandenivå du befinner dig på. Du kan aldrig möta en utmaning som inte gagnar dig i slutänden. I hettan smides järnet och det är kärnan i hela din tillvaro.

Ökenvandringen är över liksom dess efterdyningar

Min ökenvandring är över och även dess efterverkningar, efterdyningar eller vad det du bäst kan benämnas. Så har det varit ett bra tag. Livet går vidare, definitivt inte fritt från utmaningar men den allt omfattande pressen som präglat hela min tillvaro är borta.

När jag en gång beslöt mig för att skapa en blogg så var huvudsyftet att beskriva min existentiella resa, den utveckling som pågått under flera år. Enbart huvuddragen, mina tolkningar, mina slutsatser som ibland jämförts, som jag ifrågasatt och vänt ut och in på många gånger. Ett område jag då och då återkommit till i bloggen är min ökenvandring eftersom det har så att säga varit så mitt liv genomlevts och jag har skrivit ett par längre inlägg om detta. Det är en benämning på en andlig transformation då livet antar mycket torftiga former samtidigt som utmaningar och omfattande prövningar avlöser varandra och hur det ter sig är individuellt. Utmaningarna manar oss i det tysta att stanna upp, förändras, utvecklas, tänka på ett nytt sätt, få erfarenheter, bli mer sanna bortom intellektet osv, osv. En ökenvandring är en längre period då individen prövas, tvingas till förändring, utvecklas långt bortom vad en "normal" tillvaro erbjuder. Det är tufft men det blir inte värre än man kan hantera det, även om det inte känns så ibland. Men det finns också tillfällen då den andliga utvecklingen tar tydliga språng, plötsliga insikter fyller en med en glädje som inte liknar det som vi är vana vid. Jag brukar kalla det själslig glädje, omständigheterna tvingade intellektet träda åt sidan och erfarenheterna födde visdom, dvs. en kunskap som inte är teoretisk utan är helt enkelt en produkt av det som framträdde i livssituationen. Men oftast är en andlig utveckling ett upprepande, svår press och lidande, men det är lidandet som får oss att överge intellektet och intellektet kan enbart förstå det som sinnena förmedlar. Intellektet är både ett hinder och en tillgång, men alltid ett hinder så länge vi tror oss vara de tankar det ger upphov till.

Som jag skrivit tidigare antog jag att min ökenvandring var över någonstans under andra halvåret av 2014. Min livssituations prövningar eskalerade och flera års smärta verkade koncentreras vid ett tillfälle som medförde en ögonblicklig medvetandehöjning då jag avidentifierade mig från den del av den intellektuella identiteten som jag väljer att benämna "smärtkroppen" men det förekommer annan terminologi. Detta var definitivt ett mål utöver så mycket annat som omformat mig. Det finns ett särskilt inlägg om den episoden Smärtkroppen - egots känslomässiga följeslagare .

Men tillvaron fortsatte att vara prövande, dock lindrigare och allt som ofta kom jag till insikten att jag själv kunde styra över prövningarna utifrån mina tolkningar av situationerna, ungefär som jag provades hur applicerbart mitt existentiella förhållningsätt egentligen var. Återkoppling till tro på livet, acceptans, inte göra motstånd - hörnstenar i hur vi uppfattar våra liv och om vi skapar lidande eller inte. Intressant hur medveten närvaro i nuet kan transformera tillvaron, lätta upp och skapa effektivitet som inte infinner sig i det traditionella tillståndet när man går från tanke till tanke, vandrar mellan dåtid och framtid utan att egentligen vara här och nu mer än korta ögonblick, det vill säga de stunder då man verkligen lever i uppmärksamhet med möjlighet till kontakt med ens sanna jag bortom intellektuella självbilder som är falska. Nå, nu skulle detta inlägg var ett punktsättande så jag nystar inte vidare just nu.

Det här är ingen sammanfattning av min ökenvandring utan en markering för ett avslut för någon sorts kronologisk linje i bloggen. Ju närmare slutet på vandringen med dess efterdyningar jag nådde, desto lindrigare blev prövningarna och tillvaron. Men ändå hade den långa, torftiga tiden tagit ut sin rätt och jag var helt slut, ungefär som om när man kravlar sig fram i den torra öknen, det har börjat bli mer uthärdligt men bristen på vatten gör att man knappt orkar den sista biten. Om jag fortsätter i den liknelsen så visste jag att det hela skulle snart vara över men inte hur. Ett, tu, tre så föll alla bitarna på plats och den världsliga prövningen var över på några få dagar. Allt gick oerhört smidigt. "Jag fick vatten" och därefter en återhämtning som påbörjades. Inte jublade jag, inte tyckte jag livet var underbart plötsligt eftersom jag dels var mycket sliten men också för att jag känt på mig vad som skulle hända och hade tagit ut en del i förskott. Slutet fanns inte i en punkt, en enskild händelse utan snarare var det en process där det blev allt lättare att bara vara - en upplösning, frigörelse och nya pusselbitar framträdde som sen blir en grund till en helt ny tillvaro. Men framför allt betraktar jag livet med dess innehåll ur ett helt annat perspektiv, en vy som jag inte ens visste existerade. Den vyn innebär så mycket mer än tre dimensioner och det är upp till var och en att uppleva.

 

Skapa ditt liv - tro på livet och dig själv

 

Ofta återkommer jag till vikten av att tro på livet och sig själv. Det är en väg till att frigöra sig från intellektets makt och att skapa en äkta identitet och knyta an till livet, dvs. det som händer oss och medmänniskor. En tro på livet har sitt ursprung i medvetandet bortom intellektet. Det är inget som intellektet uppnår. Intellektet är begränsat till sinnesvärlden och tolkningsmodellen är fyrkantig och kan inte omfatta ett existentiellt närmande till livet. Intellektet skapar en falsk identitet (egot) på grundval av tankeprocesser och tolkas skeendet utifrån denna blir världen hotfull och negativ. Många känner nog inte igen den beskrivningen men faktum är att mycket av det vi gör, tänker och skapar runt om oss är en del av en grundläggande rädsla som uttrycker sig på olika vis - att inte bli accepterad, rädsla för att misslyckas, rädsla för våra svagheter, att inte duga, oro inför morgondagen, ilska mot händelser och andra personer, ältande över det förgångna, osv, osv.

 

Att hysa tillit till livet är svårt. Det är en andlig utveckling och det är livet som leder oss framåt. Således blir vi utmanade att - eller kanske bättre uttryckt - prövade att frigöra oss ur intellektets grepp. Det sker alltid via tuffa situationer som får oss att stanna upp, chocka oss så vi förlorar fotfästet och tvingas att använda något annat än sinnesintryck och intellektuellt bearbetande av det vi möter. Det är så medvetenhet uppstår och desto hårdare vi prövas desto mer växer vi. Egot bryts upp och en högre medvetenhet får tillträde. Ungefär som molnen skingras på himlen och solen kan bryta genom. En utveckling äger rum.

Medvetenhet om vad man tänker, en distans till tankarnas innehåll, medvetenhet om att det finns ett ego är förutsättningar för existentiell utveckling, liksom kunskapen om det sanna jaget. Egots existens bygger på tankar om åtskillnad som skapar klyftor mellan oss och omvärlden. Det innebär också en avskildhet från det som är Gud. Det berör jag inte eftersom det blir laddat med religiösa föreställningar och olika värderingar om det som är Gud. Syftet med inlägget är att belysa psykologiska aspekter ur ett mer vardagligt-existentiellt perspektiv.

Nåväl, egot anser att vi är åtskilda och medmänniskor värderas och bedöms utifrån yttre egenskaper såsom utseende, språk, åsikter osv. Egot vill oavbrutet jämföra, döma och därmed skapa distans till omvärlden. Det är så egot skyddar sin existens. 

Var ärlig mot dig själv, döm inte dig för att du uppvisar egenskaper som underhåller ett ego utan förlita dig på att du kan skapa medvetenhet som försvagar egots influens. Fördömer du dig själv så är det en negativ yttring som enbart stärker egot. Acceptera, dvs. skapa inte negativa känslor, så agerar du mer kraftfullt och insiktsfullt. Tro på dig själv och livet. Du utmanas till att bli mer medveten och tillitsfull till den visdom som genomsyrar ditt liv. Detta skapar sinnesfrid. Prova - tro på dig själv, tro på att det finns något gott i det du möter så minskar oron - egots influens avtar.

Att tro innebär inte att livet bli bekymmersfritt eftersom livet är till sin karaktär utmanade. Allt har en fram- och baksida, mörker måste finnas för att förstå ljuset. Tappar du tron överlämnar du kommandot till egot och då uppstår negativa tankemönster. När rädsla styr härskar negativiteten och livet blir destruktivt, dina handlingar skapar mer negativt. Acceptera livet, när du möter en utmaning överlämnar du dig till livet och i kraften av din tillit så blir dina handlingar därefter.